En längtan svår att beskriva

Det är nu en dryg vecka kvar till den tredje upplagan av Ultravasan. Nästa lördag 05:00 kommer över 1000 löpare lämna Berga By för att ta sig an de 90 kilometrarna mot Mora ” I fäders spår för framtids segrar”. Stämningen när vasaloppssången ljuder i högtalarna innan start är svår att beskriva, den ståpälsen måste upplevas. Klicka på bilden här under och njut……

För egen del råder tyvärr en stor osäkerhet på om jag kommer stå på startlinjen denna gång. Jag har haft problem med mitt högerknä och fram till nästa helg kommer det endast bli korta testlöpningar för att vila knät så mycket som möjligt. Fokus blir att bygga upp styrkan runt knät samt alternativ träning som cykel, rodd-/stakmaskin, simning och allmänstyrka. Men vad är det då som gör att så många vill utsätta sig för ett lopp som detta, vad är det som gör att jag själv kommer att göra allt i min makt för att stå där på startlinjen nästa lördag. Orsakerna är många och bilden nedan kanske räcker för de flesta men några andra saker som poppar upp för mig är: lyckan att efter en träningsperiod klara ett uppsatt mål, kamratskapen löpare emellan, lära känna sin kropp, naturupplevelsen, flytta gränser, vara nöjd och stolt över sin egen insats, pannkakorna vid matkontrollerna, soluppgången, publiken och stämningen, ja listan kan göras lång och det behöver inte alls handla om långa lopp utan detsamma kan gälla det första 5km loppet. Nu är det bara att hålla tummarna för att jag skall få känna hur håret reser sig på kroppen nästa lördag…….