Väskan är packad

Det har varit en mentalt tuff vår och försommar med rehab efter en bristning baksida lår. Vintern var lyckad med bra försäsongsträning och jag kände mig grymt stark och såg fram mot löpsäsongen något enormt, men så hände det som händer om man inte tänker sig för. Men trots allt så sitter jag här med packad väska och står inför min största utmaning, Swiss Alpine 76,1k. Det är mycket som rör sig i skallen med några få dagar kvar till start. Kommer jag orka, hur tuffa blir alla höjdmeter, hur kommer den tunna luften påverka mig, hur blir vädret och de kanske tuffa väderomställningarna som inte är ovanliga. Man kan rada upp många hinder som skall besegras men det känns ändå lugnt, jag tänker åka ner till Davos och göra mitt bästa, jag tänker njuta av det vackra alplandskapet, jag kommer att upptäcka sidor av mig själv jag visste fanns, jag kommer att övervinna smärtan, och jag tänker njuta av en god middag och en välförtjänt öl efter loppet och bara njuta av att jag gjort det, besegrat berget.