Jag tror att alla känner igen känslan när man efter något tungt kommer ut på andra sidan och det känns så där härligt och ljust igen. Det kan vara en tuff period på jobbet, en tuff period i relationen, ett skrikande kolikbarn, ja skälen kan vara många och när man är mitt uppe i det känns det som att det aldrig skall gå över, men det gör det. I mitt fall har det varit ett par influensavändor men känslan är densamma. I morse snörde jag på mig löparskorna och stack ut i solskenet. Iförd kortbyxor fick jag njuta av den friska morgonluften, den värmande morgonsolen, fågelkvittret och alla vitsippor. Det viktiga denna morgon var inte tempot eller sträckan det viktiga var att njuta av att vara frisk igen och tacksam för hur bra jag har det. Tankarna under mina 5 km for iväg och det var med ett brett leende jag saktade ner utanför porten, det känns bra igen, jädrigt bra:-)